Det jag ville bli av med var dels mitt automatiserat beteende kring sociala medier (plötsligt hamnade jag bara på TikTok utan att ha den minsta aning om att jag ens hade fått upp telefonen ur fickan), dels att jag ville sluta scrolla bort mitt liv. ”Jaha, nu ligger du här på din dödsbädd, är det något särskilt du vill lyfta fram från ditt liv?” ”Jo men jag scrollade ju en hel del, var riktigt duktig faktiskt, minst fyra timmar varje dag!” Hmmm. Helst inte, va? Och jag får ändå säga att dessa två punkter har jag blivit av med på den här korta tiden. Jag har slutat att ta upp Instagram så fort jag får 30 sekunders väntetid mellan aktiviteter och jag har inte scrollat en enda gång. Men än är inte problemet löst. Min listiga beroendehjärna har lurat mig. Igen!
Jag har inte riktigt känt att jag har fått den där energiboosten som jag hade hoppats skulle infinna sig nu när min hjärna inte är upptagen med att sortera intryck längre. Och det är inte så konstigt. Min skärmtid har nämligen inte gått ned ett skvatt. Fast nu spenderar jag istället tiden i anteckningar, i Chrome, på ChatGPT… men det är ju inte sociala medier, så det räknas ju inte, right?! Suck! Min hjärna suger. Jag suger. Nu blir det ett rejält omtag. Skärmtiden ska minska! Energin ska återvända! Punkt!


Inga kommentarer:
Skicka en kommentar