Ultraintervaller

Ultraintervaller - vad är det, tänker den oinsatte. Jo, det är nämligen ett känt upplägg bland ultralöpare som hela tiden lever i avvägningen mellan att få in tillräckligt många kilometer i veckan för att kunna genomföra sina lopp och träna så skonsamt som möjligt så man inte blir skadad. Ultraintervaller innebär att man springer intervaller om 10 km var tredje timme och i det ursprungliga upplägget springer man genom hela dygnet och gör alltså åtta intervaller totalt, dvs 80 km. Det kände jag var lite väl hardcore för min smak. Men jag var sugen på att testa upplägget nu när det vaknas lite längre långpass för min del. Och i lördags bar det av! Det var jag och Morsan som körde med ny start kl 9, 12 och 15. 

Upplägget innebar ett antal utmaningar. Dessa var för dagen främst underlags- och energirelaterade. Vad äter man mellan intervallerna? Vad äter man inte? Kommer jag att riskera att få i mig för lite energi i början av dagen för att krascha senare? Kommer magen rasa? Sen bjuder inte januari i södra Sverige på världens bästa underlag ute heller. Just nu är det is som står på menyn. Blankis. Ett av dagens uppdrag blev därför att försöka hitta på 10 km-rutter som inte innebar att vi var tvungna att springa med hjälm. Det slutade med 1 vurpa (jag) samt att sista intervallen blev 5 km fram och tillbaka på den enda grusväg som var löpbar. Men men. Det gick ju att genomföra i alla fall. 

Första intervallen kändes oerhört lätt för mig. Alltså lite för lätt. Pulsen var superlåg och det är ju förstås bra, men man blir ju fan misstänksam? I mål efter första intervallen och jag tryckte i mig två äggmackor, hungrig som jag var. Det fick jag dock sota för under nästa intervall. Jag kände tydligt att kroppen inte hade hunnit smälta de satans äggen för jag var tung, svårt med andningen, hög puls, lågt tempo. Jaha. Så gick det med den superatletkänslan. Det släppte först efter ca 7 km. Mellan runda två och tre blev det frukt, proteinshake, kaka och KAFFE. Mycket bra val. Det smakade helt gudomligt ska ni veta. Sista intervallen blev betydligt lättare än nr 2, trots 20 km i benen. Lätt i magen och slippa glida omkring som bambi på hal is gjorde susen. 

Vad tar vi då med oss från detta? Jag måste ändå säga att upplägget var dunder. Man hann återhämta sig mellan varje intervall (men inte så mycket att man hann bli rastlös), behövde inte släpa med sig någon energi, kunde byta skor och kläder mellan. Nackdelarna var väl alla tusen duschar då. Och att det är ett upplägg som kanske inte passar bäst under januari. Nästa gång blir det inga äggmackor, lite lättare mat emellan med mer frukt/smoothies. Jag bytte även skor till sista intervallen vilket förmodligen var smart. Och kaffet mellan intervallerna skall införas som lag.

Om några veckor är det dags igen. Kul!