Startade förstås med pannkakor. Finns ingen bättre uppladdning inför timmar på stigarna.
Efter pannkakorna sörplade jag kaffe, bloggade, anmälde mig till Uppsala halvmaraton 17 oktober och bråkade med officepaketet. Att det alltid ska vara lika förbannat svårt? Nu orkade jag inte med 365 längre så det blev en livstidslicens utan Onedrive.
Jag körde till Kinnekulle och väl framme sög jag i mig en gel samtidigt som Anthon fixade med håret (?).
Elin hade inte överdrivit - det var verkligen helt sjukt mycket ramslöksblommor. Kritvita hav så långt ögat nådde. Varför har ingen berättat detta för mig tidigare? Alla andra Skaraborgare var uppenbarligen informerade med tanke på att det var fler folk på stigarna än i ett köpcentrum i rusningstid och parkeringsregler inte längre existerade.
Jag sprang alltså Råbäcksrundan som är typ 15 km och Anthon följde med på cykel. Jävligt fin runda oavsett säsong. Många lättsprungna partier men också en hel del kuperat och tekniskt.
Gammalt stenbrott som man springer igenom på Kinnekulleleden.
Hela vägen ned till Vänern kommer man här. Kan fortfarande inte fatta att Vänern är en sjö.
Vi tog ett pit stop vid Råbäcks hamn för kaffe + muffins.
Fika med hjälm är viktigt.
Stenstrand! Jobbigt!
Trappa! Ännu jobbigare!
Vi avslutade med ett varv runt brottet. Vad är det som gör att alla gamla brott som man har fyllt med vatten blir helt turkost? Vattnet alltså. Ser sjukt giftigt ut.
Sista biten mot bilen var det nedförsbacke och jag tryckte på i 3:50-tempo. Bra klipp i benen även efter 15 kuperade kilometer måste jag säga. Det kanske finns hopp för Blue Mountain den 14/6 trots allt.
Avslutade med Pucko+mackor innan det bar av hemåt. Pucko är ett måste efter långpass, så är det bara. Resten av dagen blev det inte mycket gjort men äh, är det helg så är det. AH, traillöpning ändå! Lyrisk. Begeistrad. Nykär. Nu jävlar sommarsäsongen kommer Aerime och tar dig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar