Ni vet vad man brukar säga om att lära gamla hundar att sitta? Jag är inte ens gammal. Inte är jag hund heller. Men sitta ska jag lära mig, eller rättare sagt, programmera i Java. Jag har aldrig läst en endaste liten kurs i objektorienterad programmering. Hur man nu kan ha undvikit det som ingenjör är en bra fråga, men nu är det så, okej? Mina programmeringskunskaper sträcker sig till HTML, utöver det allra mest basic. Och varken HTML eller the basics är någon livboj att hålla sig i nu när jag håller på och lär mig en ny simuleringsmjukvara som programmeras i (gissa vad?) Java.
Jag går en onlinekurs i mjukvaran denna vecka och såhär efter dag tre av fem kan vi konstatera att jag kommer nowhere i denna mjukvara utan att kunna Java. Visst, själva mjukvaran i sig är jävligt komplex, så det tar en stund att lära sig även den, men styrkan i programmet är liksom att man ska kunna göra allt. Och då menar jag verkligen ALLT. I mitt doktorandprojekt är detta en stor förutsättning - det är inte en liten enkel simuleringsmodell över hela vårt sjukvårdssystem som ska produceras... Så med andra ord blir nog detta alldeles strålande när jag väl fattar. Men vet ni vad? Jag fattar fan inte. JAG FATTAR INTE. Kursledaren gör tusen saker i hundra kilometer i timman och jag hänger inte med ett smack. När jag frågar om man kan göra en viss sak säger han bara att javisst, det är bara att programmera det. YEAH BRO, BUT HOW?????
Aja. Det är två dagar kvar. Kanske trillar polletten ned även i den tröga Aerimes lilla hjärna till sist. Eller så är det jag som får signa upp mig på en sommarkurs i grundläggande Java.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar