Jag minns så väl när jag fattade grejen med leopardmönstrat första gången. Vad kan jag ha varit, 13? Jag höll på att utveckla det som skulle bli min klädstil och fick upp ögonen för det där brunprickiga. På mina posters från 80-talet hade folk scarves, tights, väskor och tröjor i leopardmönster. Jag var bara tvungen att ha det. Men hur skulle det gå till? 2006 fanns det inte en enda liten djurmönstrad pinal i butikerna ska ni veta. Det måste ha varit en mycket sällsynt period då leopardprint var tvärute, för ända sedan det började komma tillbaka även till mainstreammodet (2010? 2012? Minns ej) har det ju alltid funnits i mer eller begränsad tillgång. Men tillbaka till 2006. Jag visste att jag hade sett tanter i leopardpäls. Någon päls ville jag inte ha, men jag tänkte att det kanske gick att få tag på något annat leopardmönstrat där tanter köper kläder. Och var köpte tanter kläder? Jo, Cassels! Dit gick jag och fick bingo direkt. Ett par leopardmönstrade strumpbyxor. Min allra första leopardmönstrade förälskelse.
Annars då? Det är fredag och ikväll ska jag dra på mig alla Maidenattiraljer jag äger, för då är det Sverigepremiär av Burning Ambition! Så jävla fett. Hur ska jag lyckas sitta stilla och tyst i biosalongen? Det kommer ju inte gå, det fattar väl vem som helst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar